RÖRLIGA BILDER!

Nu ska vi försöka oss på lite rörliga bilder också!

Här är Marks och Lillasyster på en terrängträning på Johannesberg på försommaren. Det går inte alltid som man har tänkt sig men det gick fort i alla fall! Inga allvarliga skador blev det av den här luftfärden, lite blåmärken.

Stickan har ju varit lite konvalescent, så när han väl fick börja röra på sig så var det en del spring i benen! Utan gramantygel hade de väl landat i Enköping eller så....

Och så här kul kan man ha när man är 12 år respektive 11 månader!

Fortsättning

I maj månad hände det massor!

Vi hade KM i hoppning, med stilbedömning. Här är Marks på framridningen, det slutade med en andraplacering.

Förra gången Lillasyster var tvåa i KM såg det ut så här! Det var 2004 och då var hon verkligen liten... För att inte tala om Felix, 97 cm i mankhöjd!

I maj var Lillasyster och Marks också i Hufvudsta och tävlade. Där blev det en gul rosett!

Vi var även ute på andra omgången i Allsvenskan och då lyckades Lillasyster med konststycket att glömma sadelgjorden hemma. Sånt kan ge även en luttrad Ponnymamma en mindre kollaps... Men det blev en felfri runda i alla fall, med en lånad gjord. För övrigt har Ponnymamman själv lyckats glömma sadeln (dagen efter att en större bemärkelsedag firats). Den gången räddade snäll Storebror oss!

Efter allt hoppande var det dags för lite andra aktiviteter:

Sune gjorde sin debut på officiell utställning i Österbybruk! Ann-Katrin var snäll och visade honom och fin frisyr hade han fått av Mia på Trimkompaniet. Naturligtvis var han snyggast av ALLA! Det märkliga var att domaren inte riktigt kunde se det... Behöver förmodligen glasögon. Och "något blek", det var ett himla tjat... Skämt åsido, en slät etta, bra kritik i allt väsentligt och vi var så nöjda så!

Och två jätterosetter med sig hem.Sunes ansiktsuttryck säger väl en del om vad han tycker om löjliga, arrangerade bilder.
Bläää!

I Allsvenskan i dressyr hade vi också ett lag, och tanken var att Stickan och Storebror skulle varit med där. De planerna fick vi ändra på då Stickans bakben inte riktigt ville vara med.

Det blev några besök på hästkliniken på Ultuna i stället. Ett inte helt ospännande ställe enligt Stickans uppfattning.

Många kul apparater, men man fick ju inte undersöka dem ordentligt. Så då tog man en låda med kanyler och kastade upp i luften i stället. Så det blev lite fart!

En natt fick han sova över på kliniken också, det tog inte så lång tid innan han hade pillat upp boxlåset, det var så mycket att kolla på utanför.

En del har det väl hänt... Kanske

Sådär ja, då har man haft lite semester. Med betoning på liiite. Blev väl inte så mycket tid att sitta vid datorn. Men nu ska jag i alla fall försöka... Så att vänner från när och fjärran får se vad vi har haft för oss.

Eftersom jag slutade i februari så fortsätter jag väl i mars.

Längtar vi till det här? Nähä. Fast lite mysigt kan det vara.

Speciellt när man kommer hem och har någon att dela soffa och filt med!

Sen blev det påsk. Och det kunde man inte tro. Vi hade dressyrtävlingar på hemmaklubben fyra dagar i sträck, i varierande grad av snöstorm. Lillasyster och Marks åkte dock till Sundby en av dagarna och tävlade hoppning, trots framridning ute i snöstorm så blev det placering.


Och om hagarna inte var så kul i februari så blev det i alla fall bättre och bättre. Stickan och hans hagkompis Colgate ägnar sig åt det som finns att göra; äta upp varandras täcken.

Det blev mycket tid i ridhus, här är det Stickan som tömkörs.

Och lite extra metallskrot i munnen, dags för kandar. Lilla Stickan har blivit stor.

I mars så gjorde Sune sin debut som utställningspudel. Det blev en slät etta, domaren var inte så imponerad av frisyren. Hmmm. Och inte av färgen heller, vad det nu kan bero på ;)

Men Sigge har ändå tuffaste frisyren, eller?

Så blev det april och solen kom. Ragnar, vår dabbagam, solar sig inomhus. Han uppskattar verkligen värmen och solljuset även om han har elektrisk "sol" och värme året runt.

Sune har jobbat hårt i trädgården och svimmat under högen med grenar. Blev väääldigt många pinnar att bära!

Men alla har inte samma arbetslust...med ålderns rätt (fyllda 12!) så kan man bara sola sig, möjligen gräva lite.
En dag satt den här vackra sparvhöken på våra utemöbler, ca 1,5 m från vårt köksfönster! Han hade nog tänkt sig en smarrig frukost bestående av talgoxe eller nåt... Och för en gångs skull så låg kameran på rätt plats vid rätt tid.

När det blir april så kan man börja göra roliga saker, som att åka till Täby Galopp och springa det fortaste man kan! Och springa fort, det kan Marks!

I år hade vår klubb ett lag i Allsvenskan i hoppning för ponny och Marks var med. Vi hade jättekul när vi var ute på tävlingar, det är alltid roligare när man är många. Totalt så hamnade vi på sjätte plats av 19 lag i Stockholms län. Sune var med och vaktade transporten!

Semester......

Nu ska Ponnymamman snart ha lite semester. Det kan möjligtvis innebära att det blir lite tid över för att uppdatera bloggen.
Ser man till innehållet i bloggen de senaste fyra månaderna så kan man ju tänka att det inte har hänt så mycket att skriva om. Riktigt så är det inte......
Snarare tvärtom.

På vift......

Ponnymamman har varit på konferens! Angelägna frågor avhandlades, men framför allt: inte en tonåring, inte en häst och inte ens en rufsig hund så långt ögat nådde!
Har slappat (!) i relaxavdelningen, simmat lite (jag kom ihåg hur man gör!), druckit ett glas vin (det är ju gott!) och varit ute och gått utan att vara på väg någonstans. Suttit stilla och ätit jättegott (och mycket!) Och bara träffat vuxna människor.
En upplevelse.
Tack, Berit!

Fantastisk utsikt från toppen av den lilla ön

Vacker skärgårdsnatur

Och en egen säng fullständigt befriad från både grus och pudlar!!!

Februari???

Det här ett par framben på en ponny.

Det här är inte kul!!!

När man, med risk för att fastna själv, har fått loss den och fått in den så har man någon timmes jobb att få den ren. Och förhoppningsvis har man stövlarna kvar på båda fötterna.

Sen kan man rida ut i kolmörkret.

Men det är i alla fall inte kallt.

Och snart kommer andra tider.

Kan vi ju alltid hoppas...

Vinterbadare

Vackert väder har det varit här i helgen. Sune har ju knappt sett någon snö och definitivt ingen is. Han promenerade glatt ut på den tunna isskorpan på sjön. Sigge står i strandkanten för han har varit med förr.

Kan man dricka av det här?

Nähä.

Hoppsan, vad hände nu då?

Nu kan Sigge dricka i alla fall.
Lite kallt blev det...

Provar lite längre ut.

Fick jag inte för matte, trots att jag är liten och lätt.

Hon hade ingen lust att vinterbada...

Dagen avslutades med kapplöpning med Marks, ponnyn i vår familj. Det gick inte att fotografera för det gick för fort!