Fortsättning

I maj månad hände det massor!

Vi hade KM i hoppning, med stilbedömning. Här är Marks på framridningen, det slutade med en andraplacering.

Förra gången Lillasyster var tvåa i KM såg det ut så här! Det var 2004 och då var hon verkligen liten... För att inte tala om Felix, 97 cm i mankhöjd!

I maj var Lillasyster och Marks också i Hufvudsta och tävlade. Där blev det en gul rosett!

Vi var även ute på andra omgången i Allsvenskan och då lyckades Lillasyster med konststycket att glömma sadelgjorden hemma. Sånt kan ge även en luttrad Ponnymamma en mindre kollaps... Men det blev en felfri runda i alla fall, med en lånad gjord. För övrigt har Ponnymamman själv lyckats glömma sadeln (dagen efter att en större bemärkelsedag firats). Den gången räddade snäll Storebror oss!

Efter allt hoppande var det dags för lite andra aktiviteter:

Sune gjorde sin debut på officiell utställning i Österbybruk! Ann-Katrin var snäll och visade honom och fin frisyr hade han fått av Mia på Trimkompaniet. Naturligtvis var han snyggast av ALLA! Det märkliga var att domaren inte riktigt kunde se det... Behöver förmodligen glasögon. Och "något blek", det var ett himla tjat... Skämt åsido, en slät etta, bra kritik i allt väsentligt och vi var så nöjda så!

Och två jätterosetter med sig hem.Sunes ansiktsuttryck säger väl en del om vad han tycker om löjliga, arrangerade bilder.
Bläää!

I Allsvenskan i dressyr hade vi också ett lag, och tanken var att Stickan och Storebror skulle varit med där. De planerna fick vi ändra på då Stickans bakben inte riktigt ville vara med.

Det blev några besök på hästkliniken på Ultuna i stället. Ett inte helt ospännande ställe enligt Stickans uppfattning.

Många kul apparater, men man fick ju inte undersöka dem ordentligt. Så då tog man en låda med kanyler och kastade upp i luften i stället. Så det blev lite fart!

En natt fick han sova över på kliniken också, det tog inte så lång tid innan han hade pillat upp boxlåset, det var så mycket att kolla på utanför.